OPTIMISM OCH OBSCENA KOSTNADER – SNART ÄR SPÅRVAGNARNA HÄR

OPTIMISM OCH OBSCENA KOSTNADER – SNART ÄR SPÅRVAGNARNA HÄR

I ett sterilt fikarum med utsikt över den gigantiska byggarbetsplats som en dag ska bli ESS, står kommunalrådet Fredrik Ljunghill (M) och småpratar om sin gymnasietid med regionpolitikern Carina Zachau (M). De befinner sig i depåbyggnaden för Lunds spårvagnar, en futuristisk, välvd byggnad mitt ute på slätten. Här slutar de spår som börjar på Clemenstorget i centrala Lund, och byggnaden har precis tagits i bruk av personal.

Det är med anledning av byggnadens invigning som pressen bjudits in. Det är en blandning av lokalmedia och trafikmagasin som samlats i rummet, där spårvägens projektansvarige Håkan Henmyr till slut tar till orda.

“Det är en stor dag!” säger Henmyr, och sätter igång en entusiastisk redovisning av den kommande spårvagnstrafiken. Tre av de sju spårvagnarna är redan färdiga, och den första, Åsa-Hanna, kommer anlända till depån den 29 juli. De andra kommer komma successivt under året, med den sista planerad att komma den 28 december. Då ska trafiken redan ha startat.

Vagnarna, som kommer att börja testköras i lågt tempo redan i slutet av augusti, kommer ha 40 sittplatser. Total kapacitet kan, “om man räknar med fullpackning som japaner”, uppgå till 220 personer. “Men vi är inte riktigt vana vi det sättet att resa” fortsätter Henmyr, och menar att maxgränsen kommer ligga på ca 180 personer.

Depån sedd utifrån. Bild: Lunds kommun.

Både Ljunghill och Zachau tar sedan vid med varsitt försvarstal till valet av just spårväg som trafikslag. Samtidigt lämnas frågor om huruvida buss i enskilt fält verkligen skulle varit mindre effektivt obesvarade. Carina Zachau menar dock att det redan i dagsläget är en mycket intensiv busstrafik i Lund, något som spårvagnar, med en kapacitet i paritet med fyra stadsbussar, kan avhjälpa.

Enda anbudet var ändå bäst

När det kommer till frågan om spårvägsprojektets kostnader uppstår viss förvirring. Själva spåret är byggt av Lunds kommun, och ska ha kostat 880 miljoner kronor – senare får vi dock höra att det skulle vara 850. Hälften av denna finansiering ska staten ha stått för. Själva spårvägsdepån har dock blivit “betydligt dyrare” än budgeterat för, enligt Håkan Henmyr. I slutändan beräknades den kosta upp till 290 miljoner kronor, men i dagsläget ser det ut att landa på 310 miljoner. 

Spårvagnarna blev också dyrare – 70 miljoner kronor dyrare närmare bestämt. Totalkostnaden för vagnarna landade alltså på ca 300 miljoner, något som kan ha att göra med att spanska CAF var enda företag som lämnade anbud på att bygga dem vid upphandlingen. Håkan Henmyr menar ändå att CAF:s bud var “det bäst anpassade på marknaden”.

Lunds spårvagnar är tillverkade av spanska CAF – det enda företag som lämnade anbud vid upphandlingen. Bild: Skånetrafiken, Neumeister.

Slutligen kommer också driften av spårvagnslinjen kosta runt 60 miljoner kronor årligen. Underhållet av vagnarna kommer också CAF stå för enligt ett kontrakt som löper på 10 år. Henmyr är noga med att säga att “allt” som händer i själva depån är CAF:s ansvar. Sedan börjar rundturen.

Hallen

Depån är öppen från de välpolerade betonggolven till de välvda takbjälkarna i trä. Här inne får totalt sex spårvagnar plats, och ska stå där under nattimmarna då trafiken inte är i drift. Här finns också möjlighet att bygga ut för större kapacitet om så skulle behövas – enligt Henmyr har Lund en option på ytterligare tre spårvagnar. Efter att artikeln publicerats hör dock en kommunal tjänsteman av sig. Det har blivit ”några fel i artikeln” som jag ombeds att justera. ”Fordon, depån och trafikeringen är Region Skånes/Skånetrafikens ansvar.”

Fredrik Ljunghill (M) talar sig varm om solcellerna på byggnadens tak, något som enligt Henmyr dock är “mer symboliskt”. Ljunghill framhärdar i att byggnaden ändå fått någon typ av miljöcertifikat. 

Stoltheten från Henmyr och de två politikerna tycks genuin, något som syns i deras breda leenden när de ombeds posera framför spåren i hallen. Flera frågor om dagslägets behov av spårvägstrafik har dock lämnats obesvarade – “här ute på Brunnshög blir det klart först om 20 – 30 år” sade Fredrik Ljunghill själv med en axelryckning innan pressträffen satte igång.

Spårvägen har planerad trafikstart den 13 december.

Theo Vareman, NiL

Bild överst: Skånetrafiken.