DEBATT: Därför bör planförslaget till kvarteret Galten skrotas

DEBATT: Därför bör planförslaget till kvarteret Galten skrotas

Planerna för kvarteret Galten är otidsenliga och misslyckas med sin föresats att läka stadsbilden. Det skriver Thomas Hellquist, professor emeritus i arkitektur och aktiv i Aktion Rädda Galten (ARG).

Lund är en stad lätt att älska, lagom stor och mirakulöst välbevarad. Dock händer klavertramp inom stadsplaneringen även här. Kanske har du hört att människor protesterar mot hur man tänkt bygga i kvarteret Galten? Om du vill veta varför, så läs vidare:

I en tid då bristen på bostäder till rimlig hyra är skriande, fysiska butiker slås ut av näthandeln och utsläppen av CO2 måste strypas för att rädda klimatet – då föreslår Lunds byggnadsnämnd att kv. Galten fylls med dyra bostadsrätter, nytt onödigt affärsstråk och dito underjordiskt bilgarage i två våningar. Och därtill får regionbussterminalen förbli granne med Vårfruskolan, vars utomhusyta dessutom minskas. Man undrar i vilken 1900-talsepok politikerna tror att vi lever?

Fast märkligast är kanske ändå förslagets hushöjder. Lunds medeltida stadskärna, vars bevarade småskalighet är ett av kriterierna till dess status som Riksintresse för kulturmiljövård, skulle strax intill Mårtenstorget få bebyggelse på 4-8 våningar – och därtill ett 12-vånings höghus som speciell ögonmagnet. Därmed skulle stadsbilden och stadens silhuett drastiskt förändras.

Förslaget till ny detaljplan för kv Galten kan alltså kritiseras för att det till priset av bl.a. Lunds trovärdighet som kulturmiljö tillämpar ett förlegat stadsplaneideal som både upprepar gamla misstag och lämnar nya problem olösta. Låt oss ta det bit för bit.

Kvartersform och gaturum förvanskas

Kv. Galten omgärdas av medeltida gator och har genom seklen bevarat en form som syns redan på Lunds äldsta kartor. I både Riksintresset och den fördjupade översiktsplanen för stadskärnan Värna och Vinna staden betonas just bevarade kvartergränser och gatunät som ytterst viktiga för kulturmiljön. På 1960-talet revs halva kv. Galten och kvar mellan gatorna blev otrygga, upplösta platser. Möjligheten att med ny bebyggelse laga den sargade stadsbilden har därför rimligen högsta prioritet. Och mycket riktigt sägs den nya planen både ”förtydliga kvarterets gränser” och ”läka platsen efter de rivningar som genomfördes i samband med genombrottet”. Tyvärr seglar förslaget här under falsk flagg.

Enligt planen ska tvärtom kvarteret klyvas i två delar av en ny östvästlig byggnadsrad bestående av 4- 6-våningshus; norr om husraden byggs ett ”nytt” slutet kvarter, söder om husraden placeras busstation för regionbussarna. Den nya sammanhängande byggnadsraden, som precis råkar följa dragningen av det i sista stund stoppade 60-talsgatugenombrottet, må på planen se ut att ligga inne i kvarteret men kommer i verkligheten att bilda fasadfront mot en öppen plats och upplevas som gräns till ett omformat och krympt kv. Galten. För till resterande kvartersyta flyttas bussterminalen som flyter ihop med och än mer löser upp den redan misshandlade Lilla Tvärgatan.

En del av planens otidsenliga resultat blir alltså att här fullfölja gatugenombrottet och till förmån för trafik fortsätta förvanska kvartersform och gaturum. Så nej, kv. Galten kommer tyvärr att varken lagas eller läkas.

Bebyggelse skjuter i höjden

Det nya detaljplaneförslaget har förhandlats fram av kommunen och ett fastighetskonsortium som önskar hög exploatering för framtida vinster. Beräkningarna har lett till att planerad bebyggelse både förtätas och skalas upp – och därtill att höjdgränser sprängs.

Galtenförslaget sett från ovan. Bild: Marge arkitekter.

I Lunds stadskärna är över 90% av husen lägre än eller högst 4 våningar och de få sista procenten är 5- våningshus placerade längst främst vallgatorna. Just denna sammanhållna låga stadssilhuett utgör en kvalitet av särskilt kulturhistoriskt värde och bör därför värnas. Ett 12-våningshus i kv Galten skulle innebära att planerarna tar ett rejält kliv ut på det sluttande planet. Förverkligas den nya detaljplanen är risken stor att Lund får ett nytt genombrott att ångra – denna gång för höghus i stadskärnan.

Bilismen stimuleras med nytt p-garage

I detaljplanen föreslås också ett underjordiskt garage för 233 bilar i kv Galten. 60 platser är tänkta för kvarterets nya bostäder, 173 platser ska ersätta Mårtenstorgets parkering. Att gömma bilarna under jord kan först verka som ett framsteg, men sett med 2020-talsögon framstår garaget som föråldrat. Framtidens bilbeteende kommer med nödvändighet att behöva ändras, liksom våra övriga mobilitets- och konsumtionsvanor. Är det då god planering att med en stor fast p-anläggning för lång tid låsa bilflöden till stadskärnans absoluta centrum? Och att låta boende i stadskärnan ha sin bil direkt under fötterna? En promenad mellan kv Galten och de befintliga p-husen Färgaren och Dammhagen eller Coops takparkering tar respektive 3, 4,5 och 2 minuter – ett helt rimligt gångavstånd som därtill främjar hälsan.

Befintlig markparkering på Mårtenstorget är resurssnål och ger flexibilitet. Idag växlar torghandel och bilparkering, och detta samutnyttjande kan balanseras på olika sätt vad gäller ytor och tider. Tillsammans med kommers, restauranger och marknadsevent bidrar parkeringen till ett levande Mårtenstorg som är relativt tryggt de flesta timmar på dygnet. Ett underjordiskt garage skulle förvisso locka fler bilar till stadskärnan, men samtidigt riskera att avfolka torget.

Regionbusshållplatsen byggs fast

Visionsbild av den nya busshållplatsen, där taken är tänka att fungera som skolgård till intilliggande Vårfruskolan. Bild: Marge arkitekter.

Efter gatugenombrottets rivningar etablerades på de öde ytorna i kv Galten en hållplats/vändplats för regionbussarna. Trots att bussterminalen i femtio år stört boende, skola och känslig stadsbild ska den enligt den nya detaljplanen ligga kvar i kvarteret – fast förskjuten söderut till pittoreska Lilla Tvärgatan. Här hamnar bussterminalen, i planen kallad ”torg med skolgård som sekundär användning”, på en del av Vårfruskolans nuvarande lekområde och mittemot låga gatuhus från 1800- talet.

Så även i detta avseende innebär detaljplaneförslaget en missad chans. Det är definitivt dags att befria bostads- och skolmiljöerna i och vid kv Galten från busstationen och istället flytta regionbussarna och omfördela deras hållplatslägen.

Nytt onödigt affärstorg

I detaljplanen förslås i kv Galten en ny kommersiell anläggning – ett fotgängartorg inne i kvarteret och ett s k multihus för bl a biograf och butiker. Det butikskantade torget som placerats nedanför 12- våningshuset ska ha en passage norrut till Mårtenstorget och en öppning söderut till busstationen. Förbindelsen med Mårtenstorget kräver att det så kallade TePe-huset kapas. Ett tredje stråk från det nya torget mot Bankgatan hamnar intill nedfarten till det planerade p-garaget. Själva torget kommer att ligga i skugga under en stor del av året och vara utsatt för vindturbulens från höghuset.

Passager och affärsanläggningar genom kvarter kan ta sig bra ut på plan, men konceptet har en dyster historia i Lund. Bytaregången, Wernergallerian, Bytaregränden – ödsliga platser redan före den epidemiska butiksdöden. Förutom att vara onödigt och ett ekonomiskt riskprojekt, strider ett kommersiellt torg inne i kv Galten också mot Lunds historiska ”stadsgrammatik” där gator och torg bildar offentliga rum medan kvarterens inre är privata.

I såväl stadslivets som den historiska kulturmiljöns intresse bör därför butiker i kv. Galten vända sig mot de omgivande gatorna och fotgängarströmmar ledas längs trottoarerna, medan kvarterets inre ges en privat eller halvprivat prägel.

Slutsats – returnera förslaget för bearbetning

Sammantaget har detaljplaneförslaget för kv Galten trots sina höga ambitioner stora svagheter som främst tycks bero på bristande förståelse för tid och rum – d v s för kvarterets läge och roll i Lunds historiska stadskärna framåt år 2025.

Istället för att utnyttja det dubbla tillfället att fullt ut reparera en historisk stadsbild vars värde årligen ökar och samtidigt tillföra ny bebyggelse anpassad till morgondags verklighet, så hamnar planen i ett varken-eller. I förvånande hög grad speglar den 1900-talets syn på exploatering och trafikplanering. Det nya och djärva signaleras med höghus och lekyta för skolbarnen på busstationens tak (!), medan den stora busshållplatsen får fortsätta att slå sönder kvarteret och fler bilar bjuds in bland bostadshusen via en gapande garagenedfart från Bankgatan.

Att det är ett detaljplaneförslag i otakt med tiden har upptäckts av många. Journalisten Andreas Ekström har lyft fram en aspekt och i Sydsvenskan skarpt formulerat sin kritik:

”I Lund är man nu nära att besluta om radikal ombyggnad av ett centralt kvarter. I skisserna är det fullt av blomstrande detaljhandel, som om det var 1988. Arkitekter och stadsplanerare har ritat upp en fullständigt verklighetsfrånvänd miljö. Varför? För att världen vore vackrare på deras sätt? För att det vore så mysigt om vi handlade allt vi behöver hos lokala och småskaliga handlare? Det är obegripligt inkompetent. Den grundläggande samhällsanalysen brister precis där den inte får brista.”

Slutsatsen kan bara bli att detaljplaneförslaget måste återremitteras till stadsplanekontoret för bearbetning.

Thomas Hellquist

Arkitektprofessor emeritus samt ordförande i ARG:s paraplyorganisation Aktionsgrupp För Samhällsbyggnad i Lunds kommun,  AFSL.

Bild överst: Marge arkitekter/ARG