Recension – Åsa Linderborgs “Året med 13 månader”

Recension – Åsa Linderborgs “Året med 13 månader”

NiL:s ansvariga utgivare, Theo Vareman, är egentligen vår tidnings kulturskribent. Trots hans deltagande i Populistpodden tror jag att han drömmer om att bli en omhuldad kulturman (vad det nu är?). Med detta vill jag säga att jag inte kan särskilt mycket om kultur, men följande text är mitt försök till en recension av Åsa Linderborgs halvnya bok ”Året med 13 månader” (2020, Polaris). En bok om kulturpersoner, för kulturpersoner, skriven av Aftonbladets före detta kulturchef. Självklart handlar boken om kulturvärldens mest omvälvande period, Metoo. Nåja, nog med raljerandet. Nu ska det bli recension. 

Boken utgår från Linderborgs dagbok under tretton månader. Hon har visserligen redigerat och skrivit om vissa dagboksanteckningar för att ge verket litterära kvalitéer, men generellt upplevs anteckningarna som autentiska.  

Som kulturchef var Metoo något som Linderborg var tvungen att förhålla sig. I sitt yrkesliv försöker hon problematisera Metoo i sina texter, men samtidigt driver Linderborg en granskning av Benny Fredriksson, vd för Kulturhuset Stadsteater, och kritiserar hans ledarstil samt den arbetsmiljö han skapat på Stockholms stadsteater. Någon förklaring till hennes hårda ord om Fredriksson ges aldrig. Linderborg säger sig inte minnas vad hon skrev i sina texter eller att hon alls skrivit dem. I dagboksanteckningarna framstår Aftonbladets publiceringar som genomtänkta och försiktiga medan DN:s och Expressens beskrivs som illvilliga och omoraliska. Detta trots att Aftonbladets publiceringar var minst lika oetiska. 

Bara några dagar efter att Linderborg får vetskap om sin partners otrohet så tar Benny Fredriksson sitt liv. Det som följer är en emotionell bergodalbana. Linderborg flyr till den smått legendariske Lasse Didings hotell i Varberg och söker trygghet i sina fina vänskaper. Hennes funderingar blir allt mörkare, och det är svårt att avgöra vad som är hälsosamma reflektioner eller destruktivt självhat.

En gång i tiden trodde jag själv att Linderborg drev Fredriksson till självmord men sedan dess är jag många livserfarenheter rikare och förstår det absurda i anklagelsen, som så många riktar mot Linderborg. Att kritisera någons person bör aldrig likställas med att hetsa till självmord. Brister fanns troligen i Fredrikssons skyddsnät, vänner och familj som borde försvarat och stöttat honom. Var publiceringen av anklagelserna mot honom etisk? Jag vet inte. Var anklagelserna mot Fredriksson grövre än de var mot andra under Metoo? Nej, definitivt inte.

Linderborgs privatliv har ibland ljusare stunder än hennes yrkesliv. En vacker vänskap med Lena Andersson blommar ut under bokens gång. Andersson är Linderborgs politiska motpol men de finner varandra i yttrandefrihetsfrågor och i yrkeslivet som skribenter.

Kärleken till pappan, Leif, och mamman, Tanja, berör. Linderborg är verkligen stolt över sin pappa, som var metallarbetare, men i stoltheten spelar även hennes politiska vänsterperspektiv en viss roll. Hennes klassbakgrund politiseras ständigt, trots att hon är långt borta från barndomshemmet i Västerås. Hon erkänner själv i slutet av boken att det kan bero på att hon vill kunna motivera sin nuvarande livsstil, med märkeskläder, en lägenhet på Södermalm och restaurangbesök flera gånger i veckan.

I ”Året med 13 månader” får läsaren inga svar på varför Linderborg skrev som hon gjorde under Metoo. Hon verkar sakna svar men vill samtidigt försvara sig själv. För vissa är det säkert provocerande, men det är värt att hålla i minnet att det rör sig om dagboksanteckningar och inget försvarstal.

Det är ett vackert och intimt språk i boken. Jag fann stor behållning i hennes inre monologer.  Linderborg beskriver de flesta människor hon möter som väldigt vackra, och det finns en stor människokärlek i hennes språk. Det var fint att få lära känna Linderborg, även om bokens huvudtema, Metoo, är en aning uttjatat. 

Avslutningsvis vill jag nämna att Linderborg är som bäst när hon prövar olika kontroversiella tankar om Metoo. Om en relation från ungdomen skriver hon att ”kärlek kan vara en massa saker. Sex också. En våldtäkt med.”.

Hampus Peterson, NiL

Köp boken här på Bokus! (Affiliate länk, läs hur det fungerar här)