Ekonomikrönika: Barnspar – att göra sitt barn en björntjänst

Ekonomikrönika: Barnspar – att göra sitt barn en björntjänst
Bild: Kollage med bild från Unplash som bas.

Idag sparar 86 % av alla föräldrar till sina barn, enligt en undersökning av Kantar Sifo Prospera. En fjärdedel sparar mellan 1000–1999 kr i månaden. 

Jag har själv inte några barn och detta barnlösa tillstånd kommer troligtvis bestå åtminstone några år till. Min erfarenhet är istället baserad på de vänner och bekanta som på sin 18-årsdag fått en klumpsumma av sina föräldrar. Vanligtvis har det rört sig om 100 000 till 500 000 kronor som föräldrarna sparat ihop. 

Det finns olika sätt för föräldrar att spara till sitt barn. Ett sätt är att spara delar av barnbidraget i barnets namn. Det innebär att föräldrarna kontrollerar pengarna till dagen då barnet fyller 18 år. Det vanligaste sättet är dock att spara i eget namn med barnet som en förmånstagare i en kapitalförsäkring. I detta fall får barnet endast full kontroll över pengarna om föräldern avlider. 

Om en förälder sparar 1250 kr i månaden (motsvarande barnbidraget), vilket är en vanlig företeelse, får barnet med 10% avkastning per år ca 750 000 kr när de fyller 18 år. Skatt och eventuella fondavgifter tillkommer dock. 

Barnspar är något som finansbranschen har uppfunnit. Enligt bankernas sparekonomer ska alla goda föräldrar spara till sina barn. På SEB:s hemsida går det just nu att läsa: “Bli en hjälte – ge ett barnsparande i julklapp”. Bankerna, som är förlorare i den nuvarande lågränteekonomin, behöver inflöde av kapital till sina dyra fondprodukter. Det är lätt att spela på föräldrarnas ångest över att ge sina barn de bästa av förutsättningar i livet. 

Vad är då problemet med barnspar?

En god privatekonomi bygger på erfarenhet och kunskap. Att ständigt undvika risk är inget recept för framgång. Barn måste testa och lära sig av sina misstag. Det gäller även unga vuxna. 

Få om någon av mina bekanta, som fick en klumpsumma av sina föräldrar när de fyllde 18 år, arbetade extra under gymnasiet. Nästan ingen har kvar sparpengarna idag. Pengarna har använts till resor, festande och ibland lägenhetsköp. De saknar kompetensen att skapa en långsiktigt hållbar privatekonomi. Det finns en falsk trygghet i att pengarna alltid finns där och att föräldrarna alltid kan skjuta till mer om det behövs. Lägenhetsköp behöver det inte sparas till utan föräldrarna hjälper såklart till med det. Vissa bekanta säger till och med att de vill skjuta upp att jobba så länge som möjligt. 

Spara inte till dina barn, utan ge dem de verktyg som behövs för att de själva ska kunna skapa ekonomisk trygghet. De mest värdefulla rika föräldrar ger sina barn är sällan pengarna, utan det är förmågan att förvalta och tillskansa sig ett eget kapital.

Än värre är det att köpa en lägenhet till sitt nyligen myndiga barn. Men det får jag behandla i en framtida krönika. 

Hampus Peterson, NiL