DEBATT: Nu lanserar vi en alternativ plan för Häradshövdingen

DEBATT: Nu lanserar vi en alternativ plan för Häradshövdingen

Kommunens planer för kvarteret Häradshövdingen, där gamla Tingsrätten ligger idag, har tagits fram på ett olämpligt vis. Nu lanserar Aktionsgrupp För Samhällsbyggnad i Lunds kommun (AFSL) sin egen alternativa plan för kvarteret.

Kv. Häradshövdingen ligger intill S:t Peters klosterkyrka från 1300-talet. Själva kvarteret rymmer idag det gamla Tingshuset, en av lundaarkitekten Hans Westmans mest karaktärsfulla byggnader. Här finns också en större markparkering och en liten park längs Trollebergsvägen.


Kongress- och hotellanläggning hotar miljön kring Klosterkyrkan och gamla Tingshuset
I kv. Häradshövdingen planerar nu Skanska i samråd med Lunds kommun en kongress- och hotellanläggning om 30 000 kvadratmeter. Kommunen äger 2/3 av kvarteret, resterande 1/3 med bl.a. gamla Tingshuset ägs av Skanska. Planarbetet har initierats utan att man, som normalt är, upprättat ett planprogram. Ett planprogram är ett dokument där man anger syfte och principiell inriktning för den detaljplan som ska styra den kommande bebyggelsen. Planprogram skickas ut till samråd och ger invånarna möjlighet att lämna synpunkter tidigt under planeringsprocessen. Att stadsbyggnadskontoret i handläggningen av kv. Häradshövdingen hoppat över planprogrammet är både olämpligt och oroande. Därigenom har Lunds invånare förnekats den demokratiska möjligheten att på ett tidigt stadium ge sina synpunkter på utvecklingen i en viktig del av Lunds centrala stadsbild. Ett tidigt förslag från Skanska innebär bl a att delar av Tingshuset rivs och att ett 17-våningshus byggs i kvarteret. Från kommunens håll har diskuterats en bebyggelse motsvarande Sockerbrukets, d.v.s. med 7–10 våningars höjd.

Idag ligger bland annat gamla Tingsrätten i kvarteret. Bild: Cecilia Vareman


Oroande är också att det avtal som finns mellan kommunen och Skanska innebär att Skanska har förstahandsrätt att köpa kvarterets kommunägda mark och på så sätt bli ägare till hela kvarteret. Detta är samma förhållande som ledde till den hårt kritiserade detaljplanen för kv. Galten från maj 2020.


Kv. Häradshövdingen ligger nära järnvägsstationen och det spårområde som skär genom stadskärnan. Hur nya spårdragningar för såväl lokaltåg som ev. ny snabbtåg ska göras är idag föremål för fördjupade diskussioner. AFSL har i yttrande till Trafikverket hävdat att den enda långsiktigt hållbara lösningen på Lunds stationsproblem är att spåren läggs i en tunnel. Så länge denna fråga inte är avgjord bör Lunds kommun inte avhända sig den mark man äger i kv. Häradshövdingen.

Kvarterets nya bebyggelse ska söka dialog med befintliga byggnader och inte slå ihjäl den modesta monumentalitet som finns i Tingshuset och Klosterkyrkan. Dessa två byggnader ska fortsatt få spela en viktig roll och lyftas fram som fondbyggnader i en småskalig stadsstruktur.


En alternativ plan
AFSL har i ökande grad noterat oro bland lundaborna för just stationsområdets framtid, vilket inkluderar även kv. Häradshövdingen med gamla Tingshuset. Därför har man låtit en arkitekt skissera en alternativ exploatering av kvarteret där kommunen behåller kontroll över marken och där hänsyn tas till den känsliga miljön. I denna utredningsskiss har följande principer följts:

  • Kv. Häradshövdingens omedelbara närhet till riksintresset Lunds stadskärna samt till medeltida S:t Peters klosterkyrka ställer mycket höga krav på platsanpassad planering. Läget omöjliggör byggande enligt den storstadsmodell som tillämpats i Sockerbruksområdet. Ny bebyggelse bör istället vara lyhörd till befintliga byggnader och inte slå ihjäl Klosterkyrkans och Tingshusets modesta monumentalitet. Dessa två byggnader ska fortsatt få spela en prominent roll och lyftas fram som fondbyggnader i en småskalig stadsstruktur.

  • Kvarterets funktion ändras från att vara mono-funktionellt till att innehålla blandade funktioner. Ett nedskalat hotell med möteslokaler är möjligt vid Västra stationstorget, men här bör finnas plats också för bostäder och ev. kontor. I övrigt bör i övervägande grad bostäder uppföras, med möjlighet till butiker i vissa lägen.
  • Småskaliga, för Lund typiska, stadsrum ska skapas, där grönska kan ta plats och dit solen kan komma ner. Den nuvarande parken behålls till största delen.

Planen bör innehålla tydliga öst-västliga stråk, främst för att möta en framtida sänkning av järnvägsspår i tunnel. Bebyggelse vid Stationstorget kan innehålla publika lokaler, kontor och bostäder. I övrigt bör i övervägande grad bostäder uppföras.
  • Klosterkyrkan och Tingshuset anger en skala som ny bebyggelse måste beakta: bebyggelsen ska brytas ned i flera mindre volymer med begränsad höjd. Byggnadshöjden ska inte överstiga 2,5 vån söder om Klosterkyrkans förlängning västerut. Norr där om kan nya byggnader gå upp till 4 våningar och mot Västra Stationstorget kan ny bebyggelse vara 4-5 våningar hög.

  • En kommande plan bör innehålla tydliga öst-västliga stråk, främst för att möta en framtida sänkning av järnvägsspår i tunnel och säkra Klosterkyrkan som visuell fond från öster.

  • Kommunen som markägare bör överväga en delad markanvisning och till Skanska erbjuda endast en fastighet längs Västra Stationstorgets södra sida. Övriga fastigheter bör anvisas till byggherrar/arkitekter med dokumenterad kompetens att arbeta i dialog med historiska byggnader.

  • Kv. Häradshövdingen bör möjliggöra ett intressant möte mellan traditionella och moderna arkitekturmotiv som kan peka fram mot en ny arkitektur för detta århundrade – och då också en arkitektur som är lokalt anpassad och kan finna stöd hos många lundabor.

Thomas Hellquist
Ordförande i AFSL