Simona Mohamsson, Sveriges utbildnings- och integrationsminister, bar en Davidsstjärna-halsband under en tv-sänd politisk debatt denna vecka, i syfte att sprida medvetenhet om framväxten av antisemitism i Sverige, sa hon.
Mohamsson, som är av palestinsk härkomst, sa att hon bar davidsstjärnan – symbolen för både den judiska tron och staten Israel – vid valdebatten på måndagskvällen ”för de barn som inte vågar i dagens Sverige”.
Rekommenderade berättelser
lista med 3 artiklarslutet av listan
Hon kritiserade också Vänsterpartiets politiker för att de spridit antisemitism i landet.
Medan Mohamssons agerande har betraktats som ”kraftfullt” av Sveriges judiska samfund, har hennes Davidsstjärna-halsband väckt motreaktioner från kommentatorer i Sverige.
Malmö stads officiella rådgivare för islamofobi och antimuslimsk rasism, Valley Ghanem, en statsvetare, skrev på Instagram: ”Jag tror inte att jag kan känna mer avsky än den här typen av människor: svag i kroppen, ond i viljan, ynklig i sitt svek; en självhatande varelse som har vänt sitt hat mot sitt eget.”
Här är vad vi vet:
Vem är Simona Mohamsson?
Mohamsson föddes 1994 i Tyskland, av en palestinsk pappa från Haifa, Israel, och en libanesisk mamma. Mohamsson har dock alltid identifierat sig som ateist och inte muslim.
Familjen flyttade till Sverige när hon var åtta år och bytte efternamn från Mohammad till Mohamsson.
Mohamsson har varit engagerad i politiken från tidig ålder. 2021 blev hon medlem i Sveriges liberala parti, ett mitten-höger-, konservativ-liberalt politiskt parti som sitter i en koalitionsregering med Moderaterna och Kristdemokraterna, efter att ha varit vice ordförande för sin ungdomsflygel.
2024 representerade hon Sverige i Europaparlamentsvalet och 2025 utsågs hon till nästa ledare för det svenska liberala partiet.
Efter att ha blivit ledare för Liberalerna skrev hon på sina sociala medieplattformar: ”Sverige står inför stora utmaningar där liberal politik i en borgerlig regering är svaret.
– För att skapa ett Sverige att tro på måste vi intensifiera arbetet med att få ordning på skolorna, stoppa gäng och rensa ut skurkar från välfärden, tillade hon.
Hon är författare till boken Hongkong från 2021, som beskriver Hongkongs kamp för demokrati och mänskliga rättigheter mitt i Kinas inflytande.
Mohamsson är EU-anhängare och har drivit på för att Sverige militärt ska hjälpa Ukraina i dess krig mot Ryssland. Även om hon inte har gjort många offentliga kommentarer om Israels folkmord i Gaza eller USA-Israels krig mot Iran, har hon fokuserat på hur dessa konflikter har utlöst antisemitism i Sverige och kampanjat i denna fråga.
Varför bar Mohamsson davidsstjärnan?
På måndagskvällen bar Mohamsson ett halsband med Davidsstjärnan under en tv-sänd politisk debatt inför Sveriges val i september.
”Jag bär Davidsstjärnan för de barn som inte vågar göra det i dagens Sverige”, sa hon.
Som svar på kritiken mot henne som följde tv-sändningen sa hon till Aftonbladet: ”Jag tycker att det är extra viktigt om man har den bakgrunden som jag har, med föräldrar som kommer från Mellanöstern. För mig är det självklart att Sverige ska vara en fristad för judar. Det är också viktigt att visa avstånd till de krafter som försöker skapa rädsla och som använder en konflikt för att sprida antisemitism.”
Mohamsson har också anklagat medlemmar i Sveriges Vänsterparti för att ha gjort det möjligt för antisemitismen att växa genom att skicka ”kärleksbrev till Hamas”.
Hon syftade särskilt på den svenska politikern Ilona Szatmari Waldau, som skickade brev till en högt uppsatt Hamas-medlem som sitter i fängelse tidigare i år. Waldau har dock sedan dess bett om ursäkt och sagt att breven var tänkta att tjäna som ett budskap om solidaritet med palestinska fångar och inte för någon som hetsar till våld.
Vilken respons har det varit?
Mohamssons Davidsstjärna-halsband har väckt debatt om antisemitism i Sverige men har också lett till att hon utsatts för hot på nätet, enligt Aftonbladet.
Valley Ghanem, Malmö stads anti-islamofobirådgivare, som beskrev Mohamssons agerande som ”självhat”, verkade också hota henne.
”Må hon brännas”, skrev Ghanem på sociala medier. Hon tog senare tillbaka detta och sa: ”Den kommentaren var onödig men jag skrev den i känsla som svar på att barn i Gaza brändes levande till följd av Mohamssons politik.
”Vad jag menar är naturligtvis inte att någon ska brännas i världslig mening, men samtidigt är det viktigt att vi inte flyttar fokus från den verkliga frågan, att det äger rum ett folkmord som Israel är ansvarigt för.”
Varför är Davidsstjärnan kontroversiell?
Davidsstjärnan är en symbol som representerar både den judiska tron och staten Israel.
Kritiker hävdar att användningen av det leder till att kritik av Israel blandas ihop med antisemitism. Enligt International Holocaust Remembrance Alliance är antisemitism ”en viss uppfattning om judar, som kan uttryckas som hat mot judar”.
Mohamsson har i stort sett undvikit att kommentera det israeliska kriget mot Gaza annat än att uppmana till humanitära lösningar och frigivningen av de israeliska fångar som hölls i Gaza från september 2023.
På frågan 2025 om huruvida Sverige skulle flytta sin ambassad till Israel från Tel Aviv till Jerusalem, som USA hade gjort som ett erkännande av Jerusalem som Israels ”huvudstad”, sa hon: ”Jag tycker att vår roll borde vara att fokusera på att minska humanitärt lidande och få tillbaka gisslan.
”Jag tycker att det är ganska illa om Sverige istället för att arbeta tillsammans med andra europeiska länder för realistiska förslag som kan få Israel att ta emot humanitärt bistånd och pressa Hamas att släppa gisslan, istället fokuserar på andra frågor. Det är olyckligt och fel just nu.”
Om den stigande antisemitismen har hon också tidigare sagt: ”Antisemitismen sprider sig även i våra skolor. Lärare rapporterar svårigheter att tala tydligt om förintelsen och samtida antisemitism, och att dessa ämnen ibland relativiseras eller möts med tystnad. Detta är en utveckling som vi aldrig kan acceptera.”
Några andra svenska politiker av palestinskt arv, inklusive Jamal El-Haj, en medlem av det socialdemokratiska partiet, har anklagat hennes parti för att förbli ”tyst om händelserna i Gaza”.
El-Haj riktade sig direkt till Mohamsson i en artikel förra året och skrev: ”Din far och jag bodde i flyktinglägret Nahr al-Bared.”
Är antisemitismen på väg upp i Europa?
Enligt EU-kommissionen har antisemitiska attacker blivit vanligare sedan Israels folkmordskrig mot Gaza började i oktober 2023. År 2024 registrerade Sverige mer än 200 antisemitiska våldsdåd, en betydande ökning från de 111 som registrerades 2022.
Nästan alla europeiska judar som tillfrågades av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 2024 sa också att de hade upplevt antisemitism året innan studien genomfördes, med sådana incidenter som ökade sedan den 7 oktober, när Israel inledde sitt bombardement av Gaza som svar på den Hamas-ledda attacken mot södra israeliska byar, som dödade fler än 100 byar i södra israeler och dödade fler än 100 utposter.
En majoritet sa att de aktivt oroar sig för sin och sin familjs säkerhet och trygghet.
FRA-rapporten undersökte nästan 8 000 judar i 13 EU-länder – Österrike, Belgien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Spanien och Sverige.
