’Jag gjorde inget fel’: Sveriges migrationsregim hårdnar, vilket sätter liv

Tidigare den här månaden gav Raquel Viveiras sambo ett kuvert som han precis hämtat från deras brevlåda i Malmö.

Den 31-åriga brasilianaren kände sig hoppfull när hon såg brevet från Sveriges migrationsverk. Hon hade väntat månader på permanent uppehållstillstånd.

Men hennes partners ansikte blev blekt när han räckte den till henne.

”Han sa, ’Du måste gå'”, sa Viveira, som hade fått dagar på sig att lämna landet.

Dagen efter var det den 6 juni, Sveriges nationaldag. Viveira hade tänkt måla sina naglar i färgen på Sveriges flagga, blått och gult. Efter att ha gått kurser i svenska för invandrare kunde hon tala språket. Hon hade startat enskild näringsverksamhet och betalat skatt.

Hon ringde byrån och sökte en förklaring till beställningen. Hennes avlägsnande sades bero på att hon hade bytt spår mellan två sambovisum, eftersom ett tidigare förhållande hade upphört. Under Sveriges nuvarande migrationsram räckte den teknikaliteten. Hon bokade en flygbiljett och gick.

”Jag gjorde inget fel”, sa hon till Al Jazeera per telefon från Sao Paulo, där hon väntar på svar på sin nya ansökan.

Viveira driver ett Instagramkonto om att navigera i svensk byråkrati. En video som beskriver hennes upplevelse har fått nästan 300 000 visningar. De privata meddelandena slutar aldrig, sa hon, med tjänstemän, svensktalande och makar till medborgare som alla hör av sig för att säga att de har förlorat sin status.

Om lagarna om familjeåterförening skärps ytterligare kan hon bli borttagen igen även efter att hon har återvänt.

Skulle högerkrafterna stiga ytterligare i det allmänna valet i september sa Viveira att hon kommer att ompröva ”om vi vill stanna”.

”Vi vaknar till ett nytt Sverige efter sommaren”

Under 2015 anlände cirka 10 000 personer per vecka till Sverige, de flesta på flykt från konflikter i Syrien, Afghanistan och Irak. Då var det hem för ett av de största inflödena per capita i Europa. Under decenniet sedan dess har antalet personer som ansöker om asyl varje år sjunkit från 163 000 till ungefär 9 000.

I sommar sammanstrålar tre policyskiften.

Den 12 juni, när EU:s nya migrations- och asylpakt trädde i kraft, valde Sverige de strängaste genomförandealternativen som finns tillgängliga för något medlemsland.

Den 12 juli träder en ny lag i kraft som begränsar alla inkommande asylsökande till enbart tillfälliga uppehållstillstånd, vilket eliminerar vägen till varaktighet som en gång definierade Sveriges syn på integration.

Och den 13 juli kommer den så kallade ”informatörslagen” att kräva att sex statliga myndigheter, inklusive skattemyndigheten och socialtjänsten, rapporterar misstänkta papperslösa personer till polisen, vilket bryter sekretessnormerna.

Tillsammans, menar juridiska experter, skärper dessa nya lagar inte bara den svenska migrationspolitiken. De omdefinierar i grunden vad det innebär att bo i Sverige utan svenskt pass.

– Vi vaknar upp till ett nytt Sverige efter den här sommaren, säger Sofia Ronnow Pessah, asylrättsjurist och policyrådgivare på RFSL Ungdom, till Al Jazeera. ”Vissa människor kommer att känna att de måste vara på sin vakt hela tiden och försöka förstå hur deras liv kommer att påverkas, även på sätt som de inte riktigt tänker på. Och det, i en mindre juridisk bedömning, är hjärtskärande.”

Asylsökande process ”som Mission Impossible” för oss

Informatörslagen har skapat särskilt oro bland papperslösa som Leili Mehtarabbasi, en 70-årig iranier som har bott i Sverige utan juridisk status i nästan 26 år, och hennes familj.

Hennes son, Ali Reza Roudaki, 49, chef på ett fartygsbatteriföretag, berättar familjens historia med den uppmätta utmattningen av någon som har navigerat i samma labyrint i decennier.

Mehtarabbasi kom till Sverige på besöksvisum 2000 för att försörja sin syster efter deras pappas död. Ungefär samtidigt arresterades Roudaki, en politiskt aktiv student, i Iran. Han och hans yngre bror gick snart ut via Turkiet och anlände till Sverige efter en resa som tog åtta månader.

Sönerna fick uppehållstillstånd genom en lag från 2009 som tillåter papperslösa migranter med anställningsregister att ansöka igen. Mehtarabbasi var inte med i den omgången. Hon höll sig gömd. Hon överlevde bröstcancer medan hon var papperslös, fick behandling genom Röda Korsets kontakter och deltog i demonstrationer till stöd för Irans människorättsrörelse.

Varje ny ansökan avslogs. Hon har nu ett pågående mål vid migrationsdomstolen.

”Med alla nya lagar,” sa Roudaki, ”är det som Mission Impossible för oss.”

Att lämna är inget alternativ. Förra året dog hans fru i cancer och Mehtarabbasi tar nu hand om sitt fyraåriga barnbarn.

”Jag vet inte vad mer vi kan göra,” sa han. ”Vi får bara vänta och se.”

Strängare asylpolitik när extremhögern reser sig

Under övergången till tillfälliga tillstånd måste invånarna kontinuerligt visa att de är behöriga att förnya. Att förlora jobbet, gå på föräldraledighet eller hamna på efterkälken på en skuld kan nu utlösa återkallelse. En ny ”beteende”-lag tillåter att uppehållstillstånd återkallas för beteende som inte är straffrättsligt, och är, varnade Pessah, ”ganska vagt definierad”.

En föreslagen familjeåterföreningslag skulle kräva en månadsinkomst på cirka 53 000 kronor för en person med två barn som vill ta med en make till Sverige. Väntande förnyelser innebär att sökande inte kan lämna landet, medan arbetsgivare sannolikt kommer att vara ovilliga att anställa personer vars status är osäker.

Sveriges förändring sker mitt i ett föränderligt politiskt landskap.

Strängare migrationsåtgärder har vidtagits sedan 2022, då ett val förde till makten en mittenregering beroende av Sverigedemokraterna, ett parti med högerextrema rötter.

Den 17 juni, i Europaparlamentet, när en omröstning som syftade till att påskynda utvisningar gick igenom, skanderade högerextrema medlemmar ”Skicka tillbaka dem”.

Den svenska parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani från Centerpartiet reste sig för att svara: ”Jag har aldrig känt mig osäker i det här rummet, förrän nu.”

Sveriges socialdemokrater lade ned sin röst, den enda mitten-vänsterdelegationen i Europa som gjorde det, eftersom 84 procent av deras socialdemokratiska kollegor över hela kontinenten röstade emot.

Socialdemokraterna, det största oppositionspartiet, har också lovat en strikt migrationspolitik, men angett att de inte skulle samarbeta med Sverigedemokraterna och skulle avfärda kontroversiella förslag, som att återkalla permanenta uppehållstillstånd retroaktivt. De skulle modifiera, inte upphäva, informatörslagen och återkallelsesreglerna.

Men EU:s nya migrationspakt är europeisk lag, och att ta bort den kräver europeiskt samförstånd.

”Effekterna ses mycket senare,” sa Pessah. ”Det ramaskri vi ser nu över att unga människor utvisas som har bott hela sina liv i Sverige, det är lagar från tre år sedan. Så mycket har hänt sedan dess.”