Sverige går till valurnorna: Vad står på spel i det knivskära valet?

Stockholm, Sverige – På söndag kommer svenskarna att rösta i ett knivskärt riksdagsval som kan se det antingen inleda en vänsterkoalition eller ta ett steg ännu längre till höger och välkomna Sverigedemokraterna, ett parti med nynazistiska rötter, i regeringen för första gången.

En gång en politisk paria har partiet blivit den största kraften till höger och har redan hjälpt till att forma regeringens politik från andra sidan kabinettet. Nu vill Moderaternas partiledare och statsminister Ulf Kristersson få det formellt till makten.

Mot dem står ett mittenblock som leds av Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson, som varit ledande i mätningarna, även om klyftan har minskat de senaste veckorna.

Sveriges fyra vänsterblockspartier har nu ett stöd på mellan 49,3 och 50,8 procent, enligt undersökningarna gjorda av opinionsundersökningsbyråerna Ipsos, Demoskop och Indikator Opinion, medan stödet för alliansregeringen och Sverigedemokraterna ligger på 47,6 till 49 procent, enligt mätningar som Sveriges Radio och dagstidningarna Aftonbladet släppt.

Här är vad du behöver veta:

Hur valprocessen fungerar

Förhandsröstningen har pågått sedan den 26 augusti.

Söndag är dock den officiella valdagen då vallokalerna öppnar 8:00 (06:00 GMT) och stänger 20:00 (18:00 GMT).

Svenskarna röstar i tre val samma dag: ett till riksdagsledamöter, ett till regionfullmäktige och ett till kommunfullmäktige.

Hur är Sveriges politiska partier fördelade?

Sveriges politik går i två block.

Till höger sitter de styrande Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt Sverigedemokraterna som stött upp regeringen utifrån sedan alla fyra partierna skrev på ett avtal 2022.

Till vänster sitter Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, med Centerpartiet en möjlig fyra.

Svensk politik har traditionellt byggts upp kring koalitionsbyggande, kompromisser och minoritetsregeringar snarare än att ett parti vinner direkt.

Regeringar behöver inte en majoritet av platserna för att tillträda, men de kommer inte att överleva i parlamentet om inte mindre partier bildar överenskommelser inom block.

Vilka är nyckelfrågorna för detta val?

En rad frågor ligger väljarna i tankarna inför detta val.

Invandring

Invandring är fortfarande en av de avgörande frågorna i svensk politik, och en stor anledning till att Sverigedemokraterna har gått från politisk paria till kungamakare.

Analytiker säger att flyktingkrisen 2015, när uppskattningsvis 1,3 miljoner asylsökande anlände till Europa, gav partiet en stor möjlighet.

Bara till Sverige kom 163 000 – den högsta årliga siffran i landets historia och det största intaget per capita i Europeiska unionen.

Enligt Sveriges årliga SOM-undersökning (samhälle, opinion och media) blev invandring den enskilt viktigaste frågan för 53 procent av de svenska väljarna nästan över en natt det året.

Som ett resultat av detta har Sverige dramatiskt stramat åt sin migrationspolitik sedan krisen, med asylantalet nu långt under sin topp.

Regeringen har infört hårdare uppehålls- och medborgarskapsregler och började i år erbjuda migranter med uppehållstillstånd cirka 36 000 dollar som ett incitament att lämna.

Sverigedemokraterna vill gå längre, samtidigt som mittenvänstern också har gått mot en mer restriktiv ställning än den en gång hade.

Argumentationen handlar nu mindre om huruvida migrationen ska minska och mer om hur integrationen ska se ut.

Men några av de mest hårda nya migrationspolitik införda har gått ”för långt” även för högerväljare, säger Zina al-Dewany, politisk kommentator och ledarskribent för den svenska tidningen Aftonbladet, till Al Jazeera.

Regeringens fokus på repatriering och hybris, driven av uppgången i stödet för hårdare åtgärder i landet, ledde till övergrepp och en ström av skandaler som dominerade svenska rubriker i år, sa hon.

Detta kretsade till stor del kring en våg av utvisningsbeslut utfärdade till tonåringar som hade vuxit upp i Sverige och blev tillsagda att lämna när de fyllde 18 år medan deras föräldrar stannade – en praxis som regeringen slutligen avbröt i mars och övergick till reformer i juni.

Utrikespolitik

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat Sveriges säkerhetspolitik och hjälpt till att driva på dess historiska beslut att gå med i Nato 2024.

Sverige har gett cirka 16,4 miljarder dollar i militärt och civilt stöd till Ukraina sedan 2022.

Det råder ovanligt bred enighet över det politiska spektrumet om att Sverige ska fortsätta att stödja Ukraina, med debatten som fokuserar mindre på om man ska stödja Ukraina än på hur mycket Sverige ska spendera och hur långt Europa ska gå för att stärka sitt eget försvar.

Om Palestina är debatten väldigt annorlunda.

Den nuvarande högerregeringen ser inte Israels uppträdande i Gaza som folkmord och har inte anslutit sig till Sydafrikas folkmordsmål mot Israel vid Internationella domstolen (ICJ).

Den har dock drivit på för EU-sanktioner mot ”extremistiska” bosättare och ministrar och föreslog i april extra tullar och exportcertifikat på bosättningsprodukter.

Om Sverigedemokraterna skulle komma i regering skulle det representera de mest pro-israeliska åsikterna i blocket.

Dess motioner denna session har krävt att den svenska ambassaden flyttas till Jerusalem och att allt svenskt bistånd till palestinier ska upphöra.

Dess ledare, Jimmie Åkesson, sa i januari att om det var upp till honom skulle han absolut dra tillbaka Sveriges erkännande av Palestina.

Vänsterblocket är samstämmigt i flera nyckelfrågor, inklusive att återuppta finansieringen till UNRWA, som har anklagats av Israel för att ha kopplingar till Hamas, men som ger majoriteten av det humanitära stödet till palestinier.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har uppmanat Sverige att ansluta sig till Sydafrikas folkmordsfall mot Israel vid ICJ.

”Om vänsterblocket kommer till makten kommer du att få se en handelsbojkott av Israel, mer pengar till UNRWA, och vi vill ha mer finansiering till ICC,” sa Anfal Mahdi, en oppositionsråd i Malmö för Vänsterpartiet, till Al Jazeera, med hänvisning till Internationella brottmålsdomstolen, som utfärdade en arresteringsorder för Israels premiärminister Benjamin Netanyahu misstänkt för brott mot brott 2024.

Lag och ordning

Gängvåld har blivit ett fokus i Sveriges politiska debatt det senaste decenniet.

Med en befolkning på 10,6 miljoner har Sverige en av Europas högsta siffror av dödligt vapenvåld. Regeringen har svarat med hårdare straff, mer polisresurser och åtgärder riktade mot kriminella nätverk.

Det finns tecken på att tillslaget fungerar: skjutningar och dödsfall har minskat kraftigt i år jämfört med 2022.

Men friktion kvarstår om hur man ska hantera frågan, där högern säger att framstegen visar att dess tillvägagångssätt fungerar, medan vänstern hävdar att förebyggande, skolor och socialtjänst är lika viktiga.

Ekonomin

Efter år av stigande inflation och en utdragen ekonomisk nedgång är levnadskostnaderna ett stort bekymmer för väljarna.

Partierna tävlar om hur de ska stoppa mer pengar i folks fickor – genom skattesänkningar, fler förmåner eller nivåer på offentliga utgifter.

Högern har betonat lägre skatter och incitament till arbete, medan mitten-vänstern lovar satsningar på välfärd och hushållens ekonomi.

Välfärd och sjukvård

Sjukvården rankas genomgående bland de frågor som svenska väljare värdesätter högst.

Det gör det politiskt viktigt även om mycket av ansvaret för att tillhandahålla det ligger på Sveriges regioner snarare än på staten.

Partierna diskuterar väntetider, bemanning och tillgång till vård samt hur Sverige ska finansiera sin välfärdsstat.

Mittvänstern kämpar hårt för investeringar i sjukvård, skolor och andra offentliga tjänster, medan högern hävdar att det behövs starkare incitament till arbete och ekonomisk tillväxt för att upprätthålla dem.